Harry Potter från början till slut

Kan man läsa Harry Potter-böckerna i godtycklig ordning eller ska historien följas från början till slut?

I "Barnbokens byggklossar" (Studentlitteratur, 2004) skriver Maria Nikolajeva att:

"Harry Potter-böckerna kan i princip läsas både var för sig och i godtycklig ordning, inte minst därför att de viktigaste händelserna sammanfattas i följande volymer. Det finns dock en avgörande faktor som påbjuder en viss ordning: Harry blir ett år äldre i varje bok. För den som är intresserad av huvudpersonens mognad och utveckling är detta av vikt. Läser man böckerna enbart för de yttre händelsernas skull är ordningen oväsentlig."

När Barnbokens byggklossar i denna volym publicerades 2004 hade de två sista böckerna om Harry Potter, "Harry Potter och Halvblodsprinsen" och "Harry Potter och Dödsrelikerna" ännu inte nått läsarnas ögon. Detta tror jag är en stor bidragande faktor till att Nikolajeva anser böckerna kunna läsas i vilken ordning som helst. Själv skulle jag absolut inte rekommendera en förstagångsläsare att läsa böckerna i något annat än kronologisk ordning. De medel Rowling använder för att knyta ihop trådar och klösa på det minsta litterära myggbett tills det blossar upp som härdsmälta (som relationerna och irritationerna karaktärerna emellan), är för mig det som gör de här böckerna så bra.

Nikolajeva skriver att för att följa Harrys utveckling och mognad är den kronologiska ordningen av vikt; men även det hon benämner som "yttre händelser" drar klar fördel av att läsas från bok nummer ett till sju. Små detaljer som presenterats i tidigare böcker blev plötsligt oerhört betydelsefulla i upplösningen. Vem kommer till exempel ihåg det gamla slitna diademet som Harry satte på ett trollhuvud för att markera var i Vid behov-rummet han gömt Halvblodsprinsens exemplar av boken "Avancerad trolldrycksframställning"? En sådan detalj finns knappast med i de sammanfattningar som Nikolajeva talar om.

Skulle hon göra samma rekommendation efter att ha läst alla böckerna och upplösningen till historien om "pojken som överlevde"?

Jag är tveksam. Inte förrän i sista boken förstår man hur mycket de små detaljerna betydde. Det är klart att jag har läst vissa av böckerna fler än andra (Harry Potter och den Flammande Bägaren står mig allra varmast om hjärtat) och hoppat friskt mellan dem, men att inte få historien rullad ut från början till slut första gången jag läste dem? Nej, det kan jag faktiskt inte tänka mig.

Pottermore

Som inbitet Harry Potter-fan mottar jag nyheten om Pottermore med spänning och blir alldeles varm inombords!

Se J.K. Rowlings announcement här:


Wake me up when September ends, eller hur var det, Green Day? ;)

Bokshopping

De här kom på posten från Adlibris igår. Jag vet i alla fall vad jag läser i sommar! :)



* Suzanne Collins, "The Hunger Games"
* Stephen King, "On Writing"
* Cassandra Clare, "City of Ashes"
* Cassandra Clare, "City of Glass"
* Laurell K Hamilton, "Skin Trade"
* Laurell K Hamilton, "The Harlequin"
* Laurell K Hamilton, "Blood Noir"

(Bokmärket nere till vänster kostade 10kr som gick till SOS barnbyar. En fin tanke och eftersom bokmärken alltid behövs så det fick slinka med i beställningen!)

Introduktion till bokstavligheter

Det jag gillar mest här i livet, det är nog fantasi. Den där strimman av hopp då man läser en urban fantasybok och för några timmar i taget tror på att det kanske kan finnas magi här i världen, av mer direkt sort än den mänskligt vardagliga. Livet och kärleken och vänskapen, det är också en sorts magi, men jag talar om något helt annat.

Kanske finns där verkligen en trollkarlspub i London, och kanske gömmer det sig vampyrer under molnen i Washington.

Den sortens magi, det är min sort!

Gräset ser alltid mycket grönare ut på andra sidan, även om du så har den grönaste gräsmattan i världen. Alla tycker inte om att läsa eller skriva, en del ser film, en del spelar tv-spel, andra njuter av det som finns framför näsan eller i fjärran länder, men på något sätt har vi alla drömt oss bort och fantiserat om något annat än det vi själva upplever.

Jag kanske bara drömmer lite mer, lite oftare, än en del andra.

Därför har jag nu startat den här bloggen. En plats för boktankar och bokstavligheter, skrivkramp och skaparlust. Vill du, så får du gärna hänga med!